Säkra arbetare räddar liv

Vi litar på dem för att rädda otaliga liv - men för att de ska kunna göra sitt jobb måste regeringar över hela världen vidta starkare åtgärder nu:

• Vi behöver tillräckligt med personlig skyddsutrustning (PPE) och utbildning så att vi kan hålla oss friska medan vi räddar liv.

• Vi behöver riktade åtgärder för att stödja hälso- och sjukvårdspersonal som kommer att arbeta otroligt långa timmar: vård måste också ges till deras barn och andra anhöriga.

• Vi behöver bestämmelser för hemarbete, betald sjukfrånvaro, arbetslöshetsersättning och framför allt allmän sjukvård för ALLA.

• Vi behöver väl bemannade och sjukvårdfolkhälsosystem med resurser som är utrustade för att svara på folkhälsokriser.

Det pågående Coronavirus-utbrottet avslöjar det avgörande behovet av en välfärd av hög kvalitet - särskilt väl bemannade, uthålliga sjukvårdssystem.

Detta är en fråga om liv och död

Vad kan jag göra?

• Fyll i vår undersökning och ladda upp material, resurser och strategier för arbetare och fackföreningar som hanterar virusutbrottet.

• Dela berättelser, foton, videor och vittnesmål från frontlinjerna i kampen mot viruset

• Ladda ner vår affisch för att visas på din arbetsplats eller dela med dina medlemmar.

• Underteckna vår framställning nedan för personlig skyddsutrustning och utbildning för alla arbetare som behöver det.

• Bläddra i vårt utbud av material på COVID-19 för arbetare och fackföreningar.

Vad kan fackföreningar göra?

• Kämpa för att fackföreningarna aktivt ska delta i regeringens beslutsfattande kring arbetsmiljö, för att skydda arbetsplatsens säkerhet och hälsa, samt se till att kostnaderna för denna kris inte bärs av arbetarklassen.

• Bidra till policys som säkerställer att alla arbetstagare, inklusive anställda i den informella sektorn, deltids eller timanställda, ges tillräckligt med sjuklön och ledighet för all nödvändig karantän eller när deras arbetsplatser tillfälligt stängs för att begränsa spridningen av viruset.

• Sätt press på era regeringar att de ska anta ILO: s riktlinjer för säkert arbete i offentliga räddningstjänster på nationell nivå, för att skydda arbetare i frontlinjen, samt ILO: s konventioner 155, 187 och ILO: s rekommendationer 194, 197, 171 och protokoll till konvention 155 .

• Stå upp för migranters och flyktingars rättigheter som en del av det nationella försvaret mot COVID-19 och bekämpa alla former av främlingsfientlighet och rasism.

diNA RÄTTIGHETER SOM ARBETARE inom hälso- och sjukvården

Vi har gjort denna affisch för dig att skriva ut och dela - ladda ner en PDF av affischen på English - Français - Español.

Olika format, översättningar och nedladdningar finns tillgängliga på denna ständigt uppdaterade sida.

Våra kampanjmål

Kortsiktiga mål:

Se till att alla anställda inom offentlig sektorn, särskilt hälso- och sjukvårdspersonal, har rätt arbetsvillkor och personlig skyddsutrustning av kvalitet som de behöver för att de inte utsätts för onödig risk i kampen mot Coronavirus.

• Skapa global solidaritet genom att dela material och strategier mellan fackföreningar från hela världen för att hålla medlemmarna skyddade.

• Samla vittnesmål från arbetare vid fronten för att illustrera de utmaningar vi står inför.

• Pressa regeringarna att vidta starkare åtgärder för att skydda arbetstagare, säkerställa effektiv bemanning för hälso- och sjukvården och stå fast vid de grundläggande arbetsrättigheter och principer som finns.

Långsiktiga mål:

Bygga ett starkare, offentligt sjukvårdssystem som är välutrustade, väl bemannade och bättre förberett för att svara på framtida hälsokriser.

• Belysa de dödliga kostnaderna som åtstramning bidragit till när det gäller att förhindra de hälsoutmaningen som Coronaviruset utgör.

• Ta fram forskningsmaterial som samlar in både arbetstagarnas vittnesmål och kvalitativa data om Coronaviruset för att bygga ärendet för ökade resurser och bemanning för offentlig hälsovård och behovet av mer motståndskraftiga folkhälsosystem.

• Markera hur hanteringen av Coronaviruset visar behovet av starkt offentligt ingripande som sätter människors hälsa först för att hantera framtida utmaningar, inklusive klimatkrisen.

För mer information om PSI:s långsiktiga svarsplanen för COVID-19, kolla in vår kampanjkoncept Folkhälsa en gång för alla (finns även på svenska).

Bakgrund

Det nya coronavirus (COVID-19)-pandemin utgör en utmaning med historiska proportioner för mänskligheten. Utbrottets globala spridning har varit exponentiell och det kan fortfarande vara långt ifrån att nå sin topp. Det uppskattas att mellan 40 och 70 procent av världsbefolkningen skulle smittas om långtgående avgörande åtgärder inte vidtas snarast. Med en uppskattad global dödlighetsgrad på 5,7% betyder det att mer än 100 miljoner människor kan dö.

Även om det har gjorts ansträngningar för att bekämpa "de oroande nivåerna för spridning och svårighetsgraden" av pandemin, har Världshälsoorganisationen (WHO) uttryckt stor oro över "de oroväckande nivåerna av passivitet." Många regeringar har misslyckats med att vidta åtgärder för att skydda våra samhällen och personalen som i första hand möter viruset. Till exempel, medan länder som Danmark, Frankrike och Italien har vidtagit åtgärder för att säkerställa fysisk säkerhet och socialt ekonomiskt välbefinnande för invånare (inklusive lön för arbetare som sitter i karantän eller permitterade), har några av de rikaste länderna i världen snarare vidtagit åtgärder för att skydda sin ekonomi utan att vidta lämpliga hälso- och sociala skyddsåtgärder. USA:s regering ensam, till exempel, åtog sig snabbt så mycket som $ 1,5 biljoner för att rädda marknaderna, medan det tog veckor innan man godkände ett otillräcklig sjukvårds lagförslag.

Inte bara inom länder har de tagna åtgärderna varit tillräckliga i flera fall, det finns också behov av större internationell solidaritet vid denna tidpunkt. Länder måste förstå att gränser inte kan hindra virusets spridning. I EU: s fall och dess initiala passivitet och förmåga att inte agera och skyddas sig när pandemin spred sig.

Vissa globala ledare driver elden av rasism och främlingsfientlighet. Kommentarer som Donald Trump, USA: s president som beskriver det nya koronaviruset som ett "främmande", "kinesiskt" virus skapar en giftig atmosfär av rädsla och förtvivlan. På sociala medier och på gatorna har Sydostasiater attackerats i Europa och Nordamerika.

I länder med begränsade testanläggningar har de "oroliga rika" belägrat läkare med krav på privat coronavirusprovning, samt "intravenös infusion av vitaminer och mineraler för att öka deras immunsystem." Men rikedom får inte vara grunden för testning eller tillgång till behandling. Regeringarna måste säkerställa universell tillgång till testning och behandling för ett effektivt svar på pandemin.

Arbetare inom den offentliga sektorn, särskilt inom hälso- och sjukvården, bär den största bördan i försvaret mot COVID-19, de sätts inför situationer som har jämförts med ”ett världskrig.”

År av privatisering och åtstramningsåtgärder har lämnat folkhälsoinstitutionerna underfinansierade och underbemannade. Coronavirus-pandemin avslöjar den djupa krisen i neoliberal politik och regeringarnas försummande underlåtenhet att vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå målen för hållbar utveckling. Vi kan inte lösa denna kris med fler av de åtgärder som i dagsläget förvärrar dess spridning. Vi behöver ett massivt, drivet av den offentliga sektorn.

Den största tragedin är att vi borde ha lärt oss detta vid det här laget. PSI och våra medlemsförbund var i frontlinjen i kampen mot Ebola för bara fem år sedan. Vi såg hur sårbara våra lands sjukvårdssystem var. Vi uppmanade regeringarna att öka finansieringen, resurserna och bemanningen för sektorn.

2016 noterade FN:s FN: s generalsekreterares kommissionär för hälsosysselsättning och ekonomisk tillväxt (där PSI var medlem) att "med Ebola-utbrottet i Västafrika har vi sett hur passivitet och kronisk underinvestering kan äventyra människors hälsa, och även leda till allvarliga ekonomiska och sociala motgångar. ”Det identifierade investeringar i hälso- och sjukvårdsarbetare som "den första försvarslinjen mot internationella hälsokriser". Regeringarna uppmanades att minska på åtstramningsåtgärderna till förmån för finanspolitisk expansionspolitik och prioritera investeringar i arbetstillfällen för att stärka sjukvården och möta det beräknade underskottet på 18 miljoner hälso- och sjukvårdspersonal år 2030. Kommissionen var tydlig med sitt budskap: ”affärer som vanligt är ohållbara”.

Om dessa varningar följts skulle vi vara mycket bättre förberedda på denna kris.

WHO: s generaldirektör, Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus varnade i februari för att världen kan vara farligt oförberedd för nästa pandemi. Han noterade att "för länge har världen drivit en cykel med panik och försummelse", och tillade att regeringar "kastar pengar på ett utbrott, och när det är över glömmer vi det och gör ingenting för att förhindra nästa."

Denna pandemi måste vara en väckarklocka till världsledare. Att lägga vinster framför folket undergräver den starka offentliga åtgärd som vi behöver för att svara på de epidemiologiska- samt klimatkriserna och för att hantera global ojämlikhet.